Jag har ju 3 blandisar som jag tycker är finast i världen såklart och som inte är exakt lik nån annan hund. Jag har fallit för blandisar så enkelt är det, jag vet inte riktigt varför men dom är så charmiga och har ofta ett alldeles eget unikt utseende, alla golden ser ju i princip exakt likadana ut t. ex. Jag har inte hittat nån renrasig hund som jag riktigt fastnat för förutom jämthunden och en sån kan jag ju inta ha tyvärr. Jag faller oftast för blandisar och det känns som att jag kommer fortsätta ha det i framtiden...men egentligen renrasig eller blandras är inte det viktigaste utan det är att hunden är sund och frisk. Finns ingen garanti att ett hund är frisk och bra bara för att den är renrasig. Finns tyvärr många oseriösa uppfödare, både blandis-uppfödare och renrasiga-uppfödare. Sen är de lite spännande men samtidigt jobbigt att inte inte riktigt veta vad "man får för hund". Tycker ofta att blandraser är mer intressanta av nån anledning. Sen så verkar det som att blandisar ofta får vara och är väldigt friska hundar. Men det är ju så att hundar är underbara oavsett renrasig eller inte, det viktigaste är som sagt att dom är friska och att det är en sund hund. Det finns ju såklart fördelar och nackdelar med både renrasiga och blandisar. Tycker inte att man ska hålla på att blanda hejvilt, många blandisar är inte "bra" skulle ju aldrig stödja att man parar en tax och en schäfer t. ex. men varför inte svensk och finska lapphud? Ja får se vad de blir för vovve i framtiden, kanske hittar nån renrasig om jag fastnar för :)
En länk ang. blandisar: http://www.barometern.se/nyheter/kalmar/blandraser-mest-populara-i-lanet%283352483%29.gm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar