Tungt....

..Usch vad tungt allt är just nu, Ronja gumman fick nåt sorts anfall i onsdags och jag trodde att hon skulle dö och har mått så dåligt efter det + att jag varit så stressad senaste veckorna och haft mycket ångest, speciellt denna vecka pga Ronja så jag känner mig helt utmattad. Tack och lov att man har hundarna och gubben och sina vänner! Det som hände i onsdags var hemskt, blev så fruktansvärt rädd. Jag var ute och gick med hundarna, då Ronja plötsligt stannar och när jag vänder mig om så har Ronja nåt sorts anfall, huvudet åker ofrivilligt fram och tillbaka och ögonen som rullar på henne, hon kan ej fästa blicken, fick ingen kontakt med henne, jag tog henne i min famn och höll om henne å pratade lugnande med henne, efter en minut så var det över och vi kunde gå hem, hon var lite omtumlad ca 5 min. efteråt, jag satt med henne vid bädden där hon låg å bara storgrät och försökte få tag i Ronjas veterinär, ringde som en tok men inget svar. Ronja titta på mig där jag satt och grät och tittade frågande på mig precis som att hon tänkte: "men vad gråter du för, de är ju bra nu" Hon var helt som vanligt, ville hitta på nåt och vifta på svansen och blev överlycklig när vi gick ut sen igen för att leka lite. Sen dess har hon varit skit glad och pigg, hon vill ut hela tiden, så fort jag vaknar så vill hon ut, hon haltar inte....än så länge tack och lov. Jag försökte få tag i veterinären hela eftermiddagen men inget svar så tillslut så fick jag ringa en annan vet. och hon sa att det Ronja fick kunde bero på så mycket, bl. a. att det ät nåt med hörseln eller att hon fick akut ont nånstans osv... hon undra om jag ville komma in så dom fick titta på henne men jag vill helst till min vet. som varit bortrest så ska ringa i morgon måndag å prata med henne och boka en tid så dom får kolla på henne Hon jag pratade med sa att det inte var akut att åka in men om hon skulle få fler anfall under dagen så måste jag in med Ronja akut vilket jag såklart hade gjort. Min lilla gumma! Hon jag pratade sa också att jag inte skulle lämna Ronja ensam resten av dagen och kvällen för att kolla om hon får fler "anfall" så jag fick stanna hemma från steget vidare för att vara med bästa gumman. Skulle ej klara av att lämna henne ensam den dagen usch. Hon har tack och lov inte fått nå fler anfall och hon är pigg och glad, piggare än Aska och Wilma :P Hon har ju kommit ur skendräktigheten nu så hon är som en valp igen! Jag försöker å vara så mycket som möjligt med Ronja nu, hitta på sånt hon älskar att göra och bara njuta av att hon finns! Kan inte ta hundarna för givet alls just nu, speciellt inte Ronja, trodde ju för några dagar sen att jag skulle förlora henne :( Vi åkte till gubben i onsdags kväll, skönt att ej vara ensam just nu och skönt att vi är två som kan hålla lite extra koll på Ronja. Jag mår ju ej så bra nu och känner ej för så mycket och det mår jag dåligt över då jag vill passa på å vara med Ronja nu när hon är pigg men orken är ej där. jag vill mysa med dom och gå promenader men har ej nån ork att träna riktigt nu och Ronja älskar ju att träna så har dåligt samvete för att jag ej har ork nu och ej mår bra. Försöker tänka hela tiden att hon är ju med oss nu, nu ä hon pigg, att njuta av det men det är svårt då jag går och sörjer hennes bortgång redan nu.... försöker vara glad och vara i nuet i alla fall. Nu ska vi strax ut å gå i solen, äntligen fint väder! Och sen kanske vi åker till moffa och hälsar på, Ronja älskar ju att åka bil med husse och hälsa på folk :)