.....

De är nu två veckor sen men älskade gumma fick somna in, de gör fortfarande ont och jag saknar henne hela tiden, kan knappt sova nu, i alla fall inte hemma :(  Tårarna tycks aldrig ta slut...De är så tyst och stilla och jag är ej van vid denna tystad men jag vänjer mig nog med tiden. Saknar att lukta på henne och hålla om henne. Har en liten kudde när jag ska sova som jag håller om som Ronja brukade ligga på...gullegumman min! Annars så rullar allt på. Aska har varit lite nere sen Ronja gick bort men nu är hon som vanligt igen. Både hon och Wilma har blivit mer bestämda mot andra hundar, Wilma har gått och blivit en liten suris men inte på nåt dåligt sätt, de är som att hon tagit på sig att skydda oss, söt-gumman! Hon fräser snabbt ifrån om nån hund är för på. Hon har blivit tuffare helt enkelt.

Har gjort eget hundgodis förra veckan och hundarna älskar godiset, så kul :) Ska göra mer godis i veckan, billigare + att man vet vad de är i och utan en massa socker och salt.

Min vän...

Min vän har nu somnat in, hon var tösen min.
Hon är så saknad, hon lyste upp min vardag när allt kändes tungt,
de var som hon kom och visa mig att allt var lugnt, hon var min styrka och min trygghet
så stark och positiv, ja nästan hela mitt liv.
Ronja min vän du lärde mig så mycket, du öppna en helt ny värld för mig, gu va jag älskar dig.
Nu sliper du lida och nu kan du bara vila, så tomt utan dig vid min sida. Nu kan du springa utan att de gör ont, usch vad de känns tomt... en dag så ses vi igen och tills dess ska jag sakna dig och minnas dig. Du slipper nu din smärta och är för evigt i mitt hjärta. Tänker på dig varje dag, du och jag var ett bra lag utan dess slag, du stack ut ur mängden så vacker och tapper, modig och klok. 
Min vän, vila i frid!