Veterinären på måndag...

Som jag gråtit på senaste, över Aska och hennes utfall..... I fredags när jag och P. va ute och gick med hundarna så kom en granne med hennes två jätte snälla eurasier, hundarna fick hälsa på varann och PANG så flög Aska på BÅDA hundarna!!!

Jag bad såklart om ursäkt och sa åt Aska som jag såg skämdes och jag fick en chock så jag brast ut i gråt och kunde inte sluta gråta... I måndags så ringde jag veterinären och bokade in en tid där. Hon jag pratade med fråga om vår situation och hon börja prata om kastrering vilket jag helst inte vill göra men om det behövs så gör det. Hon förklarade att de flesta tikar mår bättre och är mer lugna och sansade när dom är kastrerade osv... sen sa hon också det jag INTE vill höra MEN som jag själv redan vet, att sen så finns det ju störda hundar som beter sig "fel" och då ä ju avlivning det bästa :( Usch!

Jag bokade tiden för det är det enda jag inte gjort, kolla så att hon inte har ont eller är sjuk och höra vad veterinären tror om hennes beteende. Jag är så orolig för vad hon ska säga och orolig hur jag ska reagera då jag ska träffa veterinären som tog bort Ronja som jag inte träffat efter det och som jag blev väldigt besviken på den hemska dagen då hon var vresig. Men hon kan hund, specialiserad på enbart hund och katt, rädd att jag ska börja gråta eller ta upp hur jag kände den dagen hon tog bort Ronja, om hennes attityd men ska försöka hålla mun.

M. ska följa mig dit i alla fall, då gubben jobbar. Får se vad vet. säger, så nervös! Bara hon inte rekommenderar avlivning, kommer börja storgrina på plats då....

Min älskade Skörv!